Bostadsbloggen

Jag är på HSB Mitts stämma och har just lyssnat till en intressant diskussion om unga i bostadsrättsföreningens styrelse. Alexander Johnsson och Erik Kristoffersson, två unga i styrelser, berättade om sina erfarenheter. De unga har ett stort engagemang och tycker att det är roligt i styrelsen. Det gäller att öppna upp för unga, menar de. Dessutom är det en merit inför framtiden att sitta i en styrelse.

Stämma för barnen

Ett annat exempel på hur vi kan engagera de allra minsta kommer från Maria Forslund, brf Lillsjön. Där ordnade man tidigare barnens stämma, där barnen fick vara med och påverka!

Det gäller att öppna upp för unga, tycker Alexander Johnsson och Erik Kristoffersson, två unga brf-styrelseledamöter.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Vill du kommentera det här inlägget? Vi jobbar med utveckling av bloggportalen den 16-24 maj. Under dessa dagar går det tyvärr inte att kommentera våra blogginlägg. Men du kan självklart läsa och dela dem som vanligt. Ta gärna en titt igen den 25 maj, då är allt åter som vanligt på bloggportalen. Och ‒ hoppas vi att du ska tycka ‒ lite bättre.

Hälsningar från HSB

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Regeringen presenterade nyligen förslag till nya regler för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Förslaget är mycket dåligt. Det bygger på en hafsigt genomförd utredning och på en undersökning där resultatet verkligen kan diskuteras.

Skälet till regeringens förslag är att de anser att det, framför allt i Stockholmsområdet, finns många bostadsrätter som står tomma. Och som skulle kunna hyras ut om reglerna förändras. Utgångspunkten för regeringens ställningstagande är en undersökning som Stockholms Handelskammare gjorde för några år sedan. De intervjuade fick då frågan ”Har du någon lägenhet/villa som Du vill hyra ut om Du fick ta ut en högre hyra och slapp betala skatt på hyresintäkten?” Svaren på denna allmänna fråga använder nu regeringen som argument för att göra en långtgående förändring av bostadsrättsföreningarnas möjlighet att själva bestämma över sin fastighet.

Undersökningen och tolkningen av resultatet är enligt expertis behäftad med mängder av fel. För det första är antalet tillfrågade med bostadsrätt få, så det är svårt att uttala sig om vad bostadsrättshavare faktiskt anser. För det andra så innehåller ju frågan flera frågor, det är svårt att veta vilken av åtgärderna de har svarat på. För det tredje så kan den lediga lägenheten/villan ligga var som helst i Sverige, eller till och med utomlands. Detta använder alltså regeringen som utgångspunkt för sina förslag.

Regeringens förslag riskerar att allvarligt påverka modellen med bostadsrätt. Visst kan det låta bra att få ta ut en högre hyra, om man vill hyra ut sin bostadsrättslägenhet. Men som medlem i en bostadsrättsförening blir riskerna och problemen stora. Föreningen vill veta vilka som bor i fastigheten. Det blir svårare att få ihop en styrelse och ta gemensamt ansvar för ekonomi och förvaltning. Och det finns en ökad risk för spekulation med bostadsrätter.

Allvarligt är också att regeringen vill införa regler som säger vad en bostadsrättsförening får och inte får göra. Visst finns det regler och lagar redan idag, men de är allmänt hållna och utformade i samråd med bostadsrättsföreningarnas organisationer. Men nu inskränker man föreningsrätten, och reglerar i lag det som tidigare bestämdes i demokratisk ordning av bostadsrättsföreningens styrelse.

Vi får hoppas att det nuvarande förslaget stoppas innan det kommer till riksdagsbeslut. Man behöver göra om detta från början, och göra det riktigt. Vi deltar gärna i det arbetet. Vill regeringen på allvar få fram fler bostäder krävs dessutom helt andra åtgärder.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Vill du kommentera det här inlägget? Vi jobbar med utveckling av bloggportalen den 16-24 maj. Under dessa dagar går det tyvärr inte att kommentera våra blogginlägg. Men du kan självklart läsa och dela dem som vanligt. Ta gärna en titt igen den 25 maj, då är allt åter som vanligt på bloggportalen. Och ‒ hoppas vi att du ska tycka ‒ lite bättre.

Hälsningar från HSB

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

För några veckor sedan berättade energiminister Anna-Karin Hatt att regeringen bestämt sig för att öppna fjärrvärmenäten för fler producenter, s k öppna nät eller trepartstillträde. Hon vill också införa en obligatorisk prisändringsprövning för att skydda konsumenterna mot oskäliga prishöjningar. Vid en första anblick låter ju detta utmärkt – konkurrens när det gäller fjärrvärmen, och en kontroll av prishöjningarna.

Men frågan är om det verkligen är så bra, att det kommer att innebära mer rimliga fjärrvärmepriser. Jag och HSB tvivlar starkt på det.  Mycket talar för att det blir ett spel för gallerierna som inte pressar priserna. Se vad som hände när riksdagen avreglerade elnätet, och införde en priskontroll där. Och på en monopolmarknad, som fjärrvärmen i praktiken är, finns det risk att öppna nät enbart innebär ökad byråkrati och därmed ökade priser.

För att få en verklig prispress och priskontroll på fjärrvärmen behövs helt andra åtgärder. Den årliga Nils Holgersson- undersökningen visar att fjärrvärmen höjts med drygt 15 % den senaste femårsperioden, medan KPI ökat med ca hälften (7,6 %).  Mest har priset ökat i de ”privat ägda” fjärrvärmebolagen, medan prisökningen varit lägre i de kommunalt ägda bolagen. Och detta är förstås inte så konstigt. De stora energijättarna – Fortum, Eon och Vattenfall måste få avkastning på de pengar de betalt när de köpte de kommunala fjärrvärmebolagen. Kraven på avkastning är oftast också högre i de privata företagen, än i de kommunala.

Olika former av frivillig prisprövning av fjärrvärme har diskuterats under lång tid. Det har dessutom faktiskt funnits tidigare. 1958-1993 fanns en riktprisöverenskommelse undertecknad av Sveriges Fastighetsägareförbund, Hyresgästernas Riksförbund och dåvarande Värmeverksföreningen. Den garanterade att fjärrvärmen inte kunde bli dyrare än egen oljeeldning. Under senare åren har flera ansträngningar gjorts för att åstadkomma en ny form av prisprövning där HSB tillsammans med ett antal andra bostadsorganisationer deltagit i att utreda en modell för frivillig prövning. Från HSBs sida är vi dock ännu inte nöjda med resultatet. ”Godkänd Nivå” kallas den modell som några organisationer ställt sig bakom. Men stora organisationer som HSB, Fastighetsägarna, Villaägarna, Hyresgästföreningen och SBC står inte bakom överenskommelsen. Även bland fjärrvärmeföretagen finns delade meningar i frågan, större fjärrvärmeföretag har tagit avstånd från modellen.

Så frågan kvarstår. Hur ska vi få en tillräckligt stor press på energijättarna. Jag och HSB kommer alltid stå på medlemmarna sida – och vi är därför inte beredda att skriva på en uppgörelse som inte ger ett verkligt inflytande, möjlighet till förhandling och sanktioner mot för höga priser. Då är det bättre att driva opinion, och på det sättet verka både för lägre priser och förnyelsebara energikällor.

HSB presenterade nyligen ett helt nytt bostadsindex. Vi gjorde det för att sätta fokus på kommunernas roll för att planera för nya bostäder och för att det byggs. Det är självklart inte enbart kommunernas fel att det saknas bostäder. Tvärtom så behövs insatser från många, från regeringen, från byggherrarna och från byggföretagen. Men trots allt – kommunerna har en särställning genom sitt planmonopol och att man ofta är stor markägare. Kommunerna har också ett stort ansvar för bostadsförsörjningen, att se till att invånarna och olika grupper av invånare får tillgång till de bostäder de har behov av.

I HSBs Bostadsindex har vi vägt samman flera olika faktorer, och framför allt tittat på kommunernas planering och vad som faktiskt byggs. I årets index kom Helsingborg på första plats och Täby på andraplats.

Många kommunpolitiker vill att det byggs mer, och jag för ofta frågan om vad man som lokal politiker kan och inte kan göra för att påverka detta. Här kommer därför fem konkreta råd och förslag:

1.       Ta fram fler detaljplaner. Nästan allt som planläggs bebyggs, och genom att öka utbudet kommer det både bli mer konkurrens och mer byggande. Var modig – nästan alla planer möter motstånd, men när byggnationen är klar är invånarna oftast glada och nöjda.

2.       Se över markpriserna. Det sägs ofta att det är dyrt att bygga, men det är inte byggkostnaderna som är det största problemet. Det är istället markkostnaderna som ökat mest under de senaste tio åren. I en del kommuner kostar marken mer än själva byggnationen, per kvadratmeter färdig bostad.

3.       Säg nej till extra kostnader. I många projekt lägger kommunerna på extra påslag, extra kostnader, som de blivande bostadsrättsägarna eller hyresgästerna får betala. Det kan handla om byggnation av gemensamma lekplatser, gångvägar eller bryggor. Sådant som tidigare betalades gemensamt via skattekollektivet.

4.       Håll koll på stadsarkitekten. Vi får ofta rita om och förändra projekten, därför att bygglovsarkitekterna har mer eller mindre personliga synpunkter på husens utformning. Och det kostar förstås pengar att rita om och förändra ett byggprojekt. Alla hus ska förstås inte se lika ut, men för att sänka kostnaderna behöver vi bygga mer rationellt.

5.       Våga pröva ny lösningar. Det vore intressant med en omvänd upphandling. Att kommunen säger vad och hur man vill ha byggt, och inom vilka pris- eller hyresnivåer. Och att vi byggherrar sedan får möjlighet att lämna förslag på detta. Kort sagt, pröva nya vägar för att få igång fler byggnationer.

Många kommuner uppger själva att man har bostadsbrist. Det är dags att göra något åt detta. För att klara det behövs en politisk vilja och modiga politiker. Kom igen nu!

Bostadsbyggandet minskar i år, rapporterar Boverket. Detta från en redan låg nivå. För mig är det förvånande att de återkommande rapporterna om byggande och bostadsbrist inte skapar mer debatt. Sällan eller aldrig har jag hört statsminister Fredrik Reinfeldt nämna ordet bostad, eller än mindre vad han och regeringen tänkt göra åt problemet. Inte heller oppositionen har ägnat frågan tillräcklig uppmärksamhet. Men här återstår förstås att se och höra vad Stefan Löfven kan åstadkomma.

Bostadsbristen börjar bli akut, och ett stort samhällsproblem. Näringslivet slog redan för något år sedan larm om att företagen inte kan anställa när det saknas bostäder. I en rapport från Fastighetsägarna och WSP (ett globalt analys- och teknikföretag inom bl a hus och industri) skriver man om en förlorad tillväxt på uppemot 1 000 miljarder kronor om byggandet inte ökar i Stockholmsregionen.

Värst drabbas ungdomarna. En undersökning från Hyresgästföreningen visar att 8 av 10 av de som är 20-27 år i Stockholm, Göteborg och Malmö och bor kvar hos sina föräldrar gör det ofrivilligt. De vill flytta hemifrån men kan inte.

Politisk vilja och ekonomiskt stöd

Frågan är vad man kan göra. Jag träffade nyligen mina nordiska kollegor för att söka inspiration och idéer. I våra nordiska grannländer bygger man nämligen dubbelt så mycket som i Sverige, med hänsyn till folkmängden. Och svaret var rakt och enkelt. Det handlar om politisk vilja och till viss del ekonomiskt stöd från staten. I Danmark subventioneras både renoveringar och nybyggnation av Landsbygdsfonden. Och i Norge ger den statliga Husbanken lån med subventionerade räntor.

Här i Sverige har bostadsminister Attefall tillsatt ett tiotal utredningar. Mycket ord och lite handling. Det ska bli spännande att se om han och regeringen kommer att göra något konkret.

Jag tillhör inte dem som förespråkar en återgång till den modell med bostadssubventioner som vi hade för 10-15 år sedan. Men ska vi få fart på byggandet krävs åtgärder både från bostads- och byggföretag, från kommunerna och från regeringen. Ett ökat byggande skulle också vara ett effektivt sätt att möta en allt högre arbetslöshet. Det är dags att gå från ord till handling. Och vi inom HSB är beredda att ta vår del av ansvaret.  

 Anders Lago, HSBs förbundsordförande

Antalet kooperativa företag blir allt fler, och ökar mer än aktiebolagen, det berättade SVT:s Rapport igår. Mellan 1998 och 2008 ökade de kooperativa företagen med 47 procent, mot aktiebolagens 23 procent. Eva Carlsson från Tillväxtverket säger i inslaget att hon tror att de kommer öka ännu mer:

- Det är en tendens i samhället. Det är många saker som påverkar det. Till exempel att man som konsument vill ha större inflytande över de varor och tjänster som man köper. Man vill veta hur de har producerats och vilken arbetsmiljö har människorna som jobbar i det här företaget.

Magnus Nilsson är arkitekt på Combine, och han menar att det är kul att både vara med och skapa något – och att ta ansvar för det man skapat. Därför har de valt att vara ett kooperativt företag.

FN har ju utsett 2012 till Kooperationens år, på grund av de kooperativa företagens förmåga att främja socioekonomisk utveckling. Medlemmarna i kooperativa företag har rätten att genom sin röst påverka vad och hur företaget bedriver sin verksamhet. För oss på HSB är de kooperativa principerna styrande för vår verksamhet, läs mer om det här.

Av någon anledning fungerar inte inbäddningen av videon, men här kan du se inslaget i Rapport.

Linda Andersson från Täby har precis testat livet som jordbrukare i Uganda, i Kooperation Utan Gränsers ”Världens tuffaste jobb”. Hon har bloggat om sin vardag hos Angela Mukababirwa här, om erfarenheterna av att ha världens tuffaste jobb, nämligen som jordbrukare med 10 kr i dagslön. En dag funderar hon på hur Angela och Ivans hus skulle beskrivas, om det skulle annonseras ut på Hemnet:

”Acceptpris: 12 000 kr. Rustik villa byggd 2011 i rena naturmaterial, bland annat lokalt tillverkat tegel och jord. Mycket låga driftkostnader. Stor uppvuxen tomt med trädgårdstäppa. Huvudbyggnaden består av två sovrum och ett väl tilltaget vardagsrum – samtliga rum ligger i fil mot den inbjudande gården. Ett av sovrummet, som också har utrymme för arbetsplats, är målat i en vacker ljusblå ton och har inbyggda garderober. I det andra sovrummet, master bedroom, har man behållit den naturliga färgen och tonerna går åt beige. Vardagsrummet har gott om plats för både soffgrupp och köksskänk. Härligt ljusinsläpp från fönstren med vackra gedigna luckor.

Den vältilltagna gården inbjuder till grillning och vila under passionsfruktsträdet. Förrådet har gott om plats för verktyg för den händige och boden bredvid har gjorts om till ett extra sovrum med plats för fyra barn. Huset ligger fantastiskt placerat med milsvidd utsikt och närhet till fina strövområden. Vatten hämtas bara 5 minuters promenadväg från huset i den gemensamma brunnen som delas med 13 familjer. Goda möjligheter att installera solenergi med hög effekthemtagning.”

Möjlighet att bygga till - bygglov inget problem

Gott om utrymme i tvättstugan

Jag rekommenderar dig verkligen att läsa Lindas blogg. Här kan du läsa mer om varför HSB stöttar Kooperation Utan Gränsers arbete, bland annat för att ge fler människor möjlighet till ett värdigt boende. Gör det du också!

Sluta fega om kraven på att bygga energisnålt. Det skrev HSBs förbundsordförande tillsammans med Naturskyddsföreningen, Sveriges Byggindustrier och Riksbyggen på SvD Brännpunkt den 3 december. I artikeln skriver vi att de nationella kraven på energianvändning i nyproducerade hus är för slappa, och att:

”Bostadsminister Attefall har anklagat kommunerna för att leka ”Tarzan” när de inför striktare byggnormer än de Boverket rekommenderar. Det vore mycket mer kostnadseffektivt med tuffa nationella regler i stället för ett lapptäcke av olika regler på lokal nivå, vilket blir konsekvensen när de nationella kraven är för låga. Det är regeringen och myndigheterna själva som är det största hindret för att bygga energieffektivt.”

Bostadsminister Stefan Attefall svarade oss den 11 december och menade att det skulle bli för dyrt med hårdare energikrav. Vår poäng var ju att det är tvärtom: Boverkets regler är för generösa när det gäller energianvändning, vilket leder till att kommunerna sätter hårdare krav. Då blir det svårt att jobba med ett mer kostnadseffektivt, industrialiserat byggande. Vår replik till Attefall går att läsa här. Efter att vår första artikel publicerades har två andra artiklar på samma tema dykt upp: dels en i Fastighetstidningen där fördelarna med enhetliga nationella energikrav diskuteras (jag hittade inte artikeln på nätet), dels en i Byggindustrin där Per-Erik Pettersson från SP också menar att de nationella kraven måste skärpas.

Fastighetstidningen har i en artikel försökt kartlägga ”byggspelet” i Stockholm. Bakgrunden är det låga byggandet och att alla aktörer menar att det yttersta ansvaret ligger hos någon annan: hos staten, hos kommunen, hos överklagande invånare eller hos byggbranschen. Artikeln illustrerar bostadspolitikens utmaning. Tänkvärt är citatet från Tobias Olsson, från Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor:

”Förtätning innebär att man bygger där det redan bor människor. Vi måste få in i folks mentalitet att staden växer och att det gör ont ibland.”

Vi lekte mycket ”mamma pappa barn” när jag var liten. En liten stund ägnade vi alltid åt att reda ut vem som skulle få vara vem; barn, förälder, busig lillebror. Husdjur…

Men det som framförallt upptog vårt engagemang var alltid en särskild fråga: Var och hur skulle vi bo? Skulle vi bygga vår koja i en skreva mellan klipporna vid stranden, under de täta grenarna hos de skyddande barrbuskarna, högst uppe på berget med bekvämt avstånd från omgivningen och öppen utsikt över havet? Eller helt enkelt i den där vrån som uppstått mellan husväggen och en av trapporna till huset där jag och min (verkliga) familj bodde.

Ett eget hemtrevligt ställe

Vi flyttade ganska ofta i leken, allt eftersom behov och humör växlade. Men huvudsaken var alltid: Där vi bodde skulle kännas mysigt, hemtrevligt och som vårt eget ställe. Kunde vi dessutom förgylla tillvaron med närhet till bekvämligheter (läs köket där mamma vispade i en kastrull med varm choklad och där pappa stekte pannkakor) var det alltid ett plus.

Hur vi bor betyder väldigt mycket för många av oss. Kanske är det viktigare i dag än någonsin. På HSB klappar våra hjärtan för boendet och allt det som hör boendet till. Vi är stolta över de bostäder som vi bygger och vi hoppas och tror att de människor som kommer att bo i dem ska trivas riktigt bra.

Tävling: Välj ditt favoritboende och vinn presentkort på Ikea!

För att ta chansen att visa upp våra nya boenden lite extra har vi valt ut nio av dem, från norr till söder, i en tävling på vår Facebooksida. Vi kallar tävlingen ”Var vill du bo?”. Du väljer vilket boende du gillar bäst och motiverar varför du skulle vilja bo just där. En jury hos oss utser de vinnande motiveringarna. Vinsterna är något som vi tror du kan ha nytta av i ditt boende – presentkort på Ikea; första pris 10 000 kr, andra pris 3 000 kr, tredje pris 1 000 kr. Dessutom ger vi för varje person som tävlar 10 kr till Kooperation Utan Gränser, som arbetar med att bekämpa fattigdomen i världen. Tävlingen pågår under en vecka till (t o m 12 dec), så passa gärna på att tävla du också.

Lycka till!

Vilket är ditt favoritboende? Tävla och vinn presentkort på Ikea.

Maria Isacsson, ansvarig för digitala kanaler på HSB Riksförbund.