Miljöbloggen

Det är rubriken på Metrofrågan i dagen Metro. Det nämns att en familj kan betala uppåt 400 kr per månad för sitt varmvatten. Man kan undra vad en normal användning kostar? Om man duschar 10 minuter per dag så kostar det ungefär 90 kr per månad. Då är också kostnaden för vattnet inräknat.

Tycker man detta är dyrt så kan man montera in en avloppsvärmeväxlare och ett snålspolande duschmunstycke. Då kan man halvera kostnaden.

Varför fokuserar man bara på kostnaden för dusch?

Det är väl för att den hörs. Den tysta förlusten som ingen tänker på är rumstemperaturen. Sänks den från 23 grader till 21 grader är kostnadsbesparingen lika stor som för allt varmvatten. Det logiska borde väl att man stoppar det onödiga slöseriet av energi och ser till helheten.

Länk till Metros fråga klicka här

Mer än var fjärde svensk har dålig koll på sin elanvändning och ännu fler oroar sig för att elpriset ska stiga. Yngre har sämst koll på sin elanvändning. Det kunde man läsa i Dagens Nyheter den 26 januari.

Vuxnas problem

Varför oroar sig vuxna för att elpriset ska stiga? Det kan bero på att man inte vet vart eller hur elen fördelar sig i hemmet utan man ser bara kostnaden. Då vet man inte vad eller hur man ska göra för att hålla energianvändningen på en låg nivå. Ett tips är att stänga av golvvärmen. Kostnaden för att hålla golvet varmt i ett badrum som är 4 kvadratmeter stort kan vara 2000 kr per år. En enkel tumregel är att kostnaden är 500 kr per kvadratmeter och år för att man inte ska uppleva golvet som kallt. Värmer man dessutom rummet blir det ännu dyrare.

Varför är det så hos ungdomar?

Man kan undra varför ungdomar har så dålig koll på sin energianvändning?. Jag tror att svaret är rätt enkelt och det är att pappa har betalat. Men det finns botemedel mot detta. Här är ett bra tips hur man kan göra.  klicka på Klimatkampen

Länk till artikel i DN klicka här

Sverige skulle tjäna på om regeringspartierna la mer fokus på att prata med varandra om hur vi ska få ett modernt energisystem än att göra tomma utspel för att ge bilden av att man är överens, skriver Lise Nordin, energitalesperson (MP), i en replik.

Läs mer på länken här

På vägen till jobbet nu i morse snöade det lite lätt och då är det ett perfekt tillfälle att kolla energiläckage. Är det någon som kan tala om varför det är snöfritt just här?

Boverket och Energimyndigheten har nu fört fram en del begrepp kring vad förnybara energikällor är och hur dessa definieras.

Energi från förnybara enligt Rapport 2011:34 är icke-fossila energikällor, såsom
vindenergi
solenergi
aerotermisk energi (energi lagrad i form av värme i omgivningsluften)
geotermisk energi (energi lagrad i form av värme under den fasta jordytan)
hydrotermisk energi (energi lagrad i form av värme i ytvattnet)
havsenergi
vattenkraft
biomassa
deponigas
gas från avloppsreningsverk
biogas

Så alternativen är många. Se hela dokumentet här. kolla på sid 10

Man kan också se det som att det är inte viktigt att spara energi i bebyggelsen eftersom nästan all energi där är ”grön”

Visst låter det helt konstigt men det är vad Boverket säger i en rapport  ”Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen?”

Regeringen har meddelat att en utgångspunkt i uppdragets genomförande är att i så begränsad omfattning som möjligt lämna förslag till
nya regelverk och hålla tillkommande administrativa kostnader låga. Vidare ska det vid uppdragets genomförande beaktas att Sverige i dag har
en mycket hög andel förnybar energi i bebyggelsen, bland annat genom el- och fjärrvärmeanvändning, och att en högre andel förnybar energi bör
främjas på annat sätt än genom byggregler.
Om det bedöms lämpligt ska förslag till åtgärder lämnas med beaktande av att inriktningen i första hand är att använda andra styrmedel för att främja förnybar energi än genom
miniminivåer för förnybar energi i bebyggelsen. Eventuella förslag till ändringar i regelverket ska kunna träda i kraft senast den 31 dec 2014

Plusenergibyggnader

En åsikt som också ofta förs fram är att den förnybara el och värme som produceras inuti, på eller i närheten av byggnaden, och som ej används i den egna byggnaden, ska få avräknas från energikravet i byggreglerna i den mån energin levereras till el- och fjärrvärmenät. Denna typ av byggnad som kallas plusenergibyggnad har i allmänhet mer
installationer för att tillvarata solenergi än vad byggnaden har behov av. Tillskottet är i emellertid oftast begränsat till sommartid medan byggnaden kan ha ett förhållandevis stort energibehov under den kalla årstiden. Boverket anser inte att sådana regler främjar ett energieffektivt byggande. Genom omfattande installationer av solfångare och solceller kan i princip krav på byggnadens specifika energianvändning helt negligeras. Dessutom kommer byggnadens behov av energi att vara som störst vid

den tidpunkt på året när dessa installationer producerar som minst värme och el, vilket inte främjar effektproblematiken som el- och fjärrvärmeleverantörerna har. Det är väl en vettig synpunkt eftersom  annars skulle de flesta kontor vara Plusenergibyggnader. Eftersom man levererar ut mer energi (fjärrkyla) än vad man köper in som fjärrvärme och el.

Det känns som om vi har gett upp energieffektivisering

Men det är väl klart att en minskning av energianvändningen minskar också intäkterna för skatter och moms. Det är väl därför man ofta hör att energieffektivisering inte är lönsamt. Men sett ur den enskildes synvinkel så är energieffektivisering alltid lönsam.

Rapporten heter 2011:34 och är ett Regeringsuppdrag och kan laddas ner här

Så här är statusen i Tyskland

Allianz für Gebäude-Energie-Effizienz (GEEA) vilket är en branschövergripande konsortium av ledande företrädare från näringsliv, forskning, hantverk, planering, energiförsörjning och låneinstitut. De har gjort beräkningar vilket visar att majoriteten av Tyska byggnader en dålig energistatus. 70% av de byggnader som byggdes före 1979 har ingen isolering alls. Endast 10% av byggnaderna i Tyskland har en isolering som klarar dagens krav och resterande 20% har isolering men uppfyller ändå inte agens krav. ”Siffrorna talar för sig själva. Byggnadsbeståndet i Tyskland som ska renoveras repareras omgående”, säger Stephan Kohler, talesman Allianz für Gebäude-Energie-Effizienz GEEA)
Man kan undra hur man definierar Nära Noll Energihus i Tyskland? Har man enenergianvändning på 500 kWh/m2/år så kanske 90 kWh/m2/år nära noll.

Det är lika illa när man tittar på uppvärmningsanläggningarna.

Av 18 miljoner i befintliga anläggningar är 13 miljoner gamla gas- eller oljepannor. Så 70% av värmesystem är det dags att åtgärda för att de skall lyftas till dagen nivå.

Läs mer här

Vi årsskiftet sänktes momsen på restaurangbesök. En sänkning till 12% från 25%. Detta ger en sänkning på en lunch med ca 8 kr. Sänkningen gäller inte sprit och öl som är starkare än folköl.  På livsmedel är momsen 12% redan idag.

Hög moms på vårt viktigaste livsmedel och sprit

Levereras vattnet från tappkran är momsen 25% men sker leveransen i flaska då är momsen 12%. Det är helt vansinnigt att man skall betala full moms på vatten men läsk och andra onyttigheter gynnas av lägre moms.

Nu är det även dags att sänka momsen på kranvatten.

Håller ni inte med? Allt livsmedel borde ha samma moms och det är den låga. Sänkningen skulle vara värd 200-300 kr per år och person. Inte så mycket kanske men med många små bäckar blir det ett vattenfall.

Tror ni inte på detta? Kolla på Skatteverkets hemsida här

”Energimyndighet försvårar energiomställningen” det kunde man läsa i en debattartikel i gårdagens Dagens Samhälle.
”Energimarknadsinspektionen äventyrar tillväxten och den energiomställning som nu genomförs. Ytterst är det medborgarna som drabbas genom högre elnätspriser, skriver kommunstyrelsens presidier i Lerum, Mölndal, Härryda, Ale och Partille i ett öppet brev till Energimarknadsinspektionen”

Hur tänker man egentligen?

Ett av inläggen lyder så här ”Ett skräckscenario för ett elnätsföretag är, hur absurt det än låter, att en ny stor kund med ett stort effektbehov flyttar till orten. Svaret från EI på frågan om hur denna situation skall lösas med den förändrade situationen är att ni får se till att sänka avgifterna generellt, intäktsramen skall hållas! Konsekvenserna blir att verksamheten går med röda siffror och så kan man inte driva ett företag”

Skall befintliga kunder betala flera gånger?

Det man egentligen säger här är att den nya elledningen till den nya industrin skall subventioneras av befintliga kunder.  Man kan väl inte driva företag och ta betalt 2 gånger, eller kan man? När fastigheten en gång i tiden anslöts till elnätet så fick man betala det då. Nu vill man att befintliga kunder skall betala igen men denna gång för nya stora kunder. Det är inte konstigt att nätavgiften är hög.

Inga fler prishöjningar tack

Nu får det vara nog.

Länk till Dagens Samhälle Debatt här

I går hade Anna-Karin Hatt en debattartikel i DN under rubriken ”Vi har inget att vinna på enighet över blockgränsen”
Där talar hon om de tre benen. Energiomställningen, den enskilde konsumentens ställning på energimarknaden måste stärkas och Sveriges höga klimatambitioner ska ge nya exportmöjligheter och jobb. Det mesta handlar om ökning av biobränsle, kärnkraft och ny tillförsel

Det fjärde benet verkar fattas

Är det inte dags att stoppa energislöseriet i stället för att hela tiden titta på ny tillförsel? Det är bättre att fasa ut det fossila och inte ersätta den med ett grönt surrogat. Det ökar andelen förnyelsebart men inte volymen vilket borde vara målet och inte ökad volym biobränsle för att ta marknadsandelar. Även fast det är grönt skitar det ner miljön med transporter och hantering.

Den gröna kWh

Hur man vrider och vänder på detta så kommer alltid den sparade kilowattimmen vara den bästa ur miljösynpunkt. Även sett ur ett konsumentperspektiv är detta mycket lönsamt. Men detta är väl ointressant eftersom intäkter på moms och energiskatt då försvinner när kilowattimmarna minskar.

Effektivisera

I första hand är det viktigare att vi kapar topparna i systemet så att vi inte behöver skitig el eller oljespets. Därefter kan man titta på energieffektivisering och sist på tillförsel.

Länk till DN

Länk till Anna-Karins Hatts blogg