Följ HSB Riksförbund

Klagomål på störningar – hur bör styrelsen agera?

Blogginlägg   •   Okt 11, 2019 09:00 CEST

Nu när alla börjar komma tillbaka från sina sommarstugor, husvagnar och resor kan det hända att grannarna också börjar irritera sig på varandra. Att grannar retar sig på varandra och inte alltid fungerar ihop är inget nytt. Jag ska här försöka reda ut hur ni i styrelsen ska agera då det inkommer klagomål på störningar.

Störning enligt bostadsrättslagen

När styrelsen ska bedöma om en situation är en störning enligt bostadsrättslagens mening så kan man söka stöd i vad den allmänna uppfattningen anser om vilka störningar den som bor i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Normala levnadsljud såsom lekande barn, spolande i kranar med mera är sådant som är en naturlig del av livet och det får man tåla. För den granne som vill ha det alldeles knäpptyst är ett boende i flerfamiljshus inte rätt.

Störningar kan vara alltifrån skrik, bankningar/dunsar, hög musik, lukter till ett hotfullt beteende.

Det kan vara en störning även om störningen förekommer på dagtid, men självklart så upplevs flera situationer som mer störande på sena kvällar och nätter.

Om en bostadsrättshavare stör sina grannar i sådan grad att störningarna överskrider vad man som granne ska behöva tåla kan bostadsrättshavaren riskera att till slut bli uppsagd på grund av att nyttjanderätten till lägenheten är förverkad. Lägenheten kan därefter tvångsförsäljas via kronofogdemyndigheten.

Hur ska styrelsen agera vid störningar?

1 Prata med de inblandade

Ett första steg då styrelsen får in klagomål är förstås att prata med de inblandade personerna. Kanske är den granne som påstås störa inte är medveten om hur pass mycket han/hon stör genom sin höga musik, högt tv-ljud eller liknande. Ibland kan det räcka med ett samtal för att få det lugnare i fastigheten.

Styrelsen kan också fråga övriga boende, i till exempel samma trapphus, om de upplever någon form av störningar i trapphuset.

2 Skicka rättelseanmodan

Om samtalet med den som påstås störa inte har någon verkan och styrelsen gör bedömningen att det förekommer störningar så är nästa steg att skicka en rättelseanmodan, d.v.s. en tillsägelse om att grannarna upplever störningar från lägenheten och att störningarna måste upphöra omedelbart.

Därefter löper en viss tid under vilken bostadsrättshavaren har möjlighet att vidta rättelse, d.v.s. upphöra med störningarna.

Det är viktigt att ägna viss tid och tanke åt formuleringen i rättelseanmodan. Det framgår inte av lagen exakt vad en rättelseanmodan ska innehålla. Av rättspraxis framgår att rättelseanmodan måste vara klar och entydig. Den ska innehålla en upplysning om på vilket sätt bostadsrättsföreningen anser att bostadsrättshavaren stör och måste vara så pass tydligt så att bostadsrättshavaren får klart för sig vad han eller hon måste göra för att undvika att bli uppsagd från sin nyttjanderätt.

Rättelseanmodan skickas med rekommenderat brev samt ofta även med ett vanligt brev.

Om ni känner er osäkra över formuleringen av rättelseanmodan så rådgör med en jurist.

3 Dela ut störningslistor

Vid störningar i fastigheten kan det vara bra att använda sig av så kallade störningslistor. På dessa kan grannarna som upplever störningar fylla i datum, klockslag, från vilken lägenhet störningen kommer och vad för slags störning det rör sig om. Detta är ett bra underlag för styrelsens kommande bedömning av störningarna samt om ärendet skulle behöva drivas vidare rättsligt.

4 Skicka underrättelse till socialnämnden

Vid störningar behöver också en underrättelse sändas till socialnämnden i kommunen. Det finns en förordning som klargör vad som behöver framgå av en sådan underrättelse. Även denna ska skickas med rekommenderat brev.

5 Bedömning av störningstillfällen

En viss tid efter det att rättelseanmodan har skickats behöver styrelsen bilda sig en uppfattning om störningarna fortsätter och i så fall i vilken omfattning. Om störningslistor har använts så utgör det ett bra underlag vid styrelsens bedömning. Likaså kan rapporter från störningsjour utgöra ett underlag vid bedömningen.

Innan styrelsen eventuellt går vidare med att göra en uppsägning så rekommenderar jag er att ta kontakt med en jurist.

Kontakta oss

Medlemmar i HSB kan kostnadsfritt kontakta HSBs medlemsrådgivning för generell juridisk rådgivning. Ring 0771 472 472.

HSBs jurister kan även bistå er bostadsrättsförening med specifik rådgivning, klicka här för att veta mer. Tillsammans går vi igenom ert ärende för att se vilket stöd ni behöver.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.