Gå direkt till innehåll
Hushållen har fått ökade utgifter för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Bild: Johnér
Hushållen har fått ökade utgifter för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Bild: Johnér

Pressmeddelande -

Kraftigt ökade kostnader för el, värme, avfall, vatten och avlopp

Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna fortsätter växa. Boende i Mörbylånga, kommunen med högst sammanlagd taxa, betalar i snitt 2 874 kronor i månaden jämfört med 1 718 kronor månaden i Luleå, som har lägst kostnad. Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i hela landet, visar också på en stor ökning över tid. Rikssnittet för den sammanlagda taxan har ökat med hela 29,8 procent på 7 år.

De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnadsutvecklingen på 6 procent. Ur ett sjuårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.

– Tyvärr finns det en stor risk för att stigande elpriser kommer driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

Det är inte bara i år som priserna ökar mycket, de senaste sju åren har de sammanlagda taxekostnaderna ökat ungefär dubbelt så mycket som KPI. Utöver elen är det VA och avfall som står för stora kostnadsökningar.

– De signaler vi nu får från vissa leverantörer tyder på att detta kommer att se än värre ut framöver. Det är viktigt att komma ihåg att detta är nödvändiga tjänster i ett modernt samhälle och konsumenternas betalningsförmåga är begränsad, säger Mari-Louise Persson.

Stor skillnad mellan kommunerna

Allra mest, drygt 2 874 kronor i månaden, betalar boende i Mörbylånga. I Luleå, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 718 kronor. Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.

– Vi ser återigen stora skillnader mellan kommunerna, den här ryckigheten är ett problem för konsumenterna. Det här ser vi som en tydlig fingervisning om att regleringen inte riktigt fungerar som den borde. Rättvis tillgång till och prissättning av el, värme, avfall, vatten och avlopp är en viktig samhällsfråga. Här behöver politiken gå in och ta ett ansvar, säger Mari-Louise Persson.

Totalt ökar kostnaden för el med 47 procent från föregående år, varav elnätstaxorna har ökat med 2,6 procent och elhandelspriserna med 151 procent. VA-taxan ökar med 3,8 procent och avfallstaxan med 4,3 procent medan fjärrvärmetaxan bara ökar med 1,5 procent. Många fjärrvärmeföretag har dock aviserat betydligt större höjningar av taxan inför nästa år.

Skillnaden är alltså stor mellan Sveriges kommuner. Bilden nedan visar kostnaden per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, vatten och avlopp (VA) samt avfall i de tio billigaste och tio dyraste kommunerna i landet samt för medelkommunen.

Att skillnaderna mellan avgifter och taxor i kommunerna totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Men det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.

Om Nils Holgerssongruppen

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.

Hela rapporten hittar du här.

Ämnen

Kategorier


HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.

HSB är Sveriges största bostadskooperation med:

  • ca 674 000 medlemmar
  • ca 4 000 bostadsrättsföreningar
  • ca 35 000 förtroendevalda
  • 25 regionala HSB-föreningar

HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.

Presskontakt

Emma Casserlöv

Emma Casserlöv

Presskontakt Pressekreterare HSB Riksförbund 072-594 75 00
André Johansson

André Johansson

Presskontakt Marknads- och kommunikationschef HSB Riksförbund 070-5496404

HSB Riksförbund

HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.

HSB är Sveriges största bostadskooperation med:

ca 674 000 medlemmar
ca 4 000 bostadsrättsföreningar
ca 35 000 förtroendevalda
25 regionala HSB-föreningar

HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.

HSB Riksförbund
Box 8310
104 20 Stockholm