Gå direkt till innehåll
Bygglovspliktiga åtgärder – vad gäller?

Blogginlägg -

Bygglovspliktiga åtgärder – vad gäller?

En del åtgärder som bostadsrättshavare önskar göra i anslutning till sin lägenhet kräver att bygglov söks och beviljas innan åtgärden kan vidtas. Låt säga att en bostadsrättshavare önskar uppföra en bygglovspliktig altan utanför sin lägenhet. Räcker det med beviljat bygglov för att få uppföra altanen eller krävs även föreningens tillstånd? Hur står sig bygglovet kontra föreningens tillstånd? Vi reder ut begreppen här nedan!

Bygglov
Vissa åtgärder som en bostadsrättshavare önskar vidta är som ovan nämnts bygglovspliktiga. Exempel på sådana åtgärder kan vara balkonginglasningar, uppförande av uterum eller annan byggnation på mark utanför lägenheten. Det är inte närmre reglerat om det är bostadsrättshavaren själv eller föreningen som ansvarar för att bygglov söks och beviljas innan åtgärden vidtas. Det finns inget hinder för att föreningen ansvarar för bygglovsprocessen men det är vanligt förekommande att det är bostadsrättshavaren som bekostar och ansvarar för bygglovsprocessen, om bygglov behövs för åtgärd som bostadsrättshavaren tagit initiativ till.

När man ansöker om bygglov prövar byggnadsnämnden om eventuell detaljplan eller områdesbestämmelser tillåter byggnation av det man ansökt om. Byggnadsnämnden prövar också bland annat om byggnaden är lämplig för sitt ändamål, om den har en god form-, färg- och materialverkan och om den är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om åtgärden ligger utanför detaljplan eller områdesbestämmelser, prövar byggnadsnämnden om platsen är lämplig för det som önskats om att bygga. Byggnadsnämnden ska i vissa fall underrätta sakägare, till exempel grannar, som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att ge synpunkter. Byggnadsnämnden har däremot ingen direkt skyldighet att stämma av åtgärden med föreningen.

Bostadsrättslagen
Enligt 7 kapitlet 4 § bostadsrättslagen ansvarar föreningen för att hålla lägenheten samt föreningens hus och mark i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren. Bestämmelsen stadgar såldes att det är föreningen som ansvarar för bland annat husets fasad och föreningens mark. Det innebär att en bostadsrättshavare som vill göra ingrepp på dessa delar behöver föreningens tillstånd. Här ska understrykas att föreningen, till skillnad från vad som gäller för ingrepp i lägenheten enligt 7 kapitlet 7 § bostadsrättslagen, inte behöver kunna påvisa att åtgärden innebär någon påtaglig skada eller olägenhet för att kunna neka åtgärden.

Bygglovspliktiga åtgärder innebär inte sällan att det behöver göras ingrepp på sådana delar som ligger utanför lägenheten och som föreningen ansvarar för enligt 7 kapitlet 4 § bostadsrättslagen. Som exempel kan nämnas uppförande av balkonginglasning där bostadsrättshavaren behöver göra åverkan på husets fasad för att montera balkonginglasningen på ett säkert sätt. För den typ av åtgärder krävs alltså bygglov och föreningens godkännande i enlighet med 7 kapitlet 4 § bostadsrättslagen.

Räcker det med beviljat bygglov?
En bostadsrättshavare kan alltså inte bygga en altan eller uppföra en balkonginglasning endast med beviljat bygglov, om ingreppen gör åverkan på sådana delar som föreningen ansvarar för. I och med att åtgärderna innebär ett ingrepp på delar som föreningen ansvarar för och som ligger utanför lägenheten kräv såldes även föreningens tillstånd. Föreningen kan som nyss nämnts neka tillstånd utan att behöva visa att åtgärden medför påtaglig skada eller olägenhet för föreningen, till skillnad från vad som gäller för åtgärder som vidtas inuti lägenheten enligt 7 kapitlet 7 § bostadsrättslagen.

Det är bostadsrättshavarens ansvar att tillse att man har samtliga tillstånd som erfordras för den åtgärd man önskar utföra. Ett beviljat bygglov innebär inte att föreningen har givit sitt tillstånd till åtgärden utan bostadsrättshavaren behöver, utöver beviljat bygglov, föreningens uttryckliga tillstånd för att få påbörja exempelvis en balkonginglasning.

Om föreningens tillstånd saknas för byggnation som beviljats bygglov är byggnationen att betrakta som olovlig. I en sådan situation kan bostadsrättshavaren anmodas att vidta rättelse genom att antingen ansöka om och beviljas föreningens tillstånd för byggnationen eller genom att demontera byggnationen. Om bostadsrättshavaren inte vidtar rättelse kan föreningen med hjälp av Kronofogden och särskild handräckning demontera byggnationen. Detta trots att byggnationen beviljats bygglov.

Sammanfattningsvis
Det ska alltså skiljas på bygglov och föreningens tillstånd. Byggnadsnämnden tittar på förutsättningar för byggnationen i förhållande till bland annat områdesbestämmelser och ändamål och beviljar eller avslår bygglov utefter det. Det är emellertid upp till föreningen i egenskap av ansvarig för föreningens hus och mark att godkänna eller inte godkänna huruvida byggnationen eller åtgärderna faktiskt får genomföras.

Har ni funderingar kring bygglovspliktiga åtgärder eller byggnationer som kräver föreningens tillstånd? Medlemmar, förtroendevalda och anställda hos HSB kan kostnadsfritt kontakta HSBs juridiska rådgivning för generell juridisk rådgivning på telefonnummer 0771 472 472. Vi kan även bistå er bostadsrättsförening med specifik rådgivning mot löpande räkning. Klicka här för att veta mer. Tillsammans går vi igenom ert ärende för att se vilket stöd ni behöver.

Ämnen

Presskontakt

Elin Redner Biving

Elin Redner Biving

Fastighetsjurist 010-4420323

HSB Riksförbund

HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.

HSB är Sveriges största bostadskooperation med:

ca 674 000 medlemmar
ca 4 000 bostadsrättsföreningar
ca 35 000 förtroendevalda
25 regionala HSB-föreningar

HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.

HSB Riksförbund
Box 8310
104 20 Stockholm