Hur ska medlemskapsprövningen gå till om den sökande saknar taxerad inkomst i Sverige?

Trots att förvärvaren saknade taxerad inkomst i Sverige räckte uppgifter om tillgångar, betalningsvilja och utfästelse om att deponera årsavgifter för att hovrätten skulle godkänna ansökan om medlemskap i bostadsrättsföreningen.

Målet berörde frågan om medlemskap i en bostadsrättsförening. En person hade genom ett överlåtelseavtal förvärvat en bostadsrätt och ansökte därför om medlemskap i bostadsrättsföreningen. Personen kom ursprungligen från Irak och under tiden processen om medlemskap pågick i hyresnämnden ansökte personen om asyl. Förvärvaren nekades medlemskap i bostadsrättsföreningen på grund av att förvärvaren saknade taxerad inkomst i Sverige samt att den sökande saknade laglig rätt att vistas i Sverige. Förvärvaren hänsköt därför medlemskapsprövningen till hyresnämnden.

Möjligheten för en bostadsrättsförening att neka en fysisk person medlemskap är begränsad till tillfällen då:

1.den sökande ej antas avse att bosätta sig permanent i bostadsrätten (HSB-specifik bestämmelse)

2.den sökande ej antas kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot bostadsrättsföreningen

3.det föreligger bristande personliga kvalifikationer hos den sökande

4.den sökande har förvärvat bostadsrätten i rent spekulationssyfte.

I förevarande fall hade hyresnämnden att pröva ifall bostadsrättsföreningen hade möjlighet att neka medlemskap. Att förvärvaren hade saknat laglig rätt att vistas i Sverige var inte innebar inte att förvärvaren inte kunde antas bosätta sig permanent i lägenheten.

Därefter fastslog hyresnämnden att stor betydelse ska tillmätas förvärvarens vilja och förmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot bostadsrättsföreningen. Därefter konstaterade hyresnämnden att förvärvarens taxerade inkomst i Sverige hade varit noll kronor. Som invändning hävdade förvärvaren att han hade tillgångar i hemlandet och erbjöd sig även att deponera en eller två årsavgifter till bostadsrättsföreningen som säkerhet. Enligt hyresnämnden var det svårt att verifiera äktheten av en sådan uppgift om tillgångar i Irak. Efter en helhetsbedömning av förvärvarens ekonomiska förhållanden konstaterade dock hyresnämnden att han klarat av att i flera månader, utan anmärkningar, betala en förhållandevis hög hyra där han bodde tidigare, att han har haft förmågan att köpa bostadsrätten kontant samt att han erbjudit sig att deponera två årsavgifter som säkerhet. Av detta konstaterande drar hyresnämnden slutsatsen att han har möjlighet att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot bostadsrättsföreningen.

I förevarande fall klargör hyresnämnden hur bostadsrättsföreningar ska bedöma om en medlemskapssökande person har tillräckligt god ekonomi och hur bostadsrättsföreningar ska hantera svårverifierade uppgifter. Med ledning av fallet går det att konstatera att den taxerade inkomsten inte alltid berättar hela sanningen om en persons ekonomiska förhållanden. En persons ekonomiska förhållanden ska bedömas utifrån en helhetsbedömning och därför räcker det inte alltid att göra en kreditupplysning på den sökande. Om bostadsrättsföreningen misstänker att den som ansöker om medlemskap kan få svårt att betala årsavgiften kan bostadsrättsföreningen begära att personen deponerar några årsavgifter som säkerhet.