Gå direkt till innehåll
När krävs bygglov?

Blogginlägg -

När krävs bygglov?

Inför sommarsemestern vill många föreningar uppföra altaner, staket och skärmtak. Andra föreningar kanske står inför ett fönsterbyte eller ett balkonginglasningsprojekt. Oavsett vilken byggnation man står inför bör föreningen fundera kring vilka åtgärder som kräver bygglov. I det här inlägget ger fastighetsjurist Björn Svensson en översiktlig bild av bygglovsbestämmelserna, tillsammans med exempel på när bygglov behövs och inte.

Inledning: bedömning sker enligt plan- och bygglagen

Bestämmelserna om bygglov finns i plan- och bygglagen. Lagen styr hur både enskilda personer och företag samt stat, regioner och kommuner får bygga i Sverige. En viktig grundsats i plan- och bygglagen är att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen när frågor prövas enligt lagen. Detta gäller även vid ansökan om bygglov. Ett allmänt intresse kan till exempel vara att bevara natur- och kulturvärden eller en kommuns behov av bostadsförsörjning. Ett enskilt intresse kan vara en bostadsrättsförenings behov av lekplats eller en bostadsrättshavares behov av solljus. När en ansökan om bygglov skickas in till kommunen är det dessa intressen som kommunens så kallade lovhandläggare väger mot varandra, innan en ansökan godkänns eller avslås.

Hur ansöker man om bygglov?

En ansökan om bygglov ska skickas in till byggnadsnämnden i den kommun där byggnationen ska uppföras. För att få reda på om bygglov behövs måste kontakt tas med byggnadsnämnden i den kommun där fastigheten ligger. Anser kommunen att du kan behöva bygglov, kan man gå vidare och göra en ansökan. Nämnden ska ge vägledning och råd i rimlig omfattning. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om byggnationen och de åtgärder som behöver vidtas. Till exempel behövs ofta ritningar för att nämnden ska kunna handlägga ansökan och fatta beslut. För att så snabbt som möjligt få beslut är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga. Blanketter för att ansöka om bygglov finns hos kommunen. I vissa kommuner går det att ansöka om bygglov via en e-tjänst.

Detaljplan

Genom en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. En byggnation får inte uppföras i strid med detaljplanen. En detaljplan gäller fram till dess att den ändras eller upphävs. För en bostadsrättsförening som vill uppföra en byggnation kan det vara bra att ta reda på vad detaljplanen säger om den typ av byggnation man vill uppföra.

Vilka åtgärder kräver bygglov?

Det är svårt att ge ett generellt svar kring vilka byggnationer som kräver bygglov. Det beror bland annat på att det är olika regler för en- och tvåbostadshus respektive flerbostadshus. Huruvida en fastighet där en byggnation ska uppföras ligger i ett område med detaljplan påverkar också om bygglov behövs eller ej. Dessutom kan reglerna se olika ut mellan olika kommuner. Något som oftast kräver bygglov är uppförande av en ny byggnad eller en tillbyggnad. En tillbyggnad är när du ökar en byggnads volym åt något håll, antingen uppåt, nedåt eller åt sidan.

Om föreningen vill byta kulör på byggnaden, byta fasadbeklädnad (till exempel från puts till trä) eller byta material på taket (till exempel från tegel till plåt) kräver detta bygglov om det är ett flerbostadshus och ligger inom detaljplanelagt område.

Uppförande av balkonger och även inglasning av balkonger kräver bygglov. Även inglasning av en uteplats under ett befintligt tak kan kräva bygglov om det räknas som en fasadändring. Detta behöver bedömas från fall till fall. Altaner kan kräva bygglov beroende på hur de ser ut och är byggda. Ett vanligt trädäck som är byggt i marknivå kräver oftast inte bygglov. Däremot kan en altan kräva bygglov om den räknas som en nybyggnad eller en tillbyggnad eller ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt.

Plank och murar kräver bygglov, men det finns vissa undantag för en- och tvåbostadshus. En mur är bygglovspliktig oavsett om den är fristående eller har en jordfylld sida, en så kallad stödmur.

Något som kan kräva bygglov är byte av fönster om bytet avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.

En åtgärd som alltid kräver bygglov är om byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för, till exempel om ett garage förändras till ett lager eller om en källarlokal inreds till klubblokal. Även när det i byggnaden inreds en ytterligare bostad eller en ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri krävs bygglov (exempelvis då en bostadslägenhet görs om till kontor).

Vilka åtgärder kräver inte bygglov?

Bygglov behövs inte för uppförande av en friggebod på högst 15 kvadratmeter i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Även attefallshus på högst 30 kvadratmeter är bygglovsbefriade för en- eller tvåbostadshus, men kräver en anmälan till byggnadsnämnden samt inhämtande av ett startbesked.

Uppförande av staket kräver normalt inte bygglov. Inte heller tillhörande grindar.

Som nämnts tidigare behövs inte bygglov för trädäck som är byggt i marknivå.

För en- och tvåbostadshuskrävs inget bygglov för att bygga ett skärmtak över en uteplats, altan, balkong eller entré. Bygglov behövs dock i regel om det är ett flerbostadshus.

Om föreningen vill anlägga en mindre lekplats på föreningens mark, alltså inte på allmän mark, behövs inget bygglov. Om föreningen däremot vill uppföra en större lekplats med lekstugor eller stora klätterställningar kan det behövas bygglov.

Sammanfattande råd

Ett avslutande råd är att alla bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare som funderar på att uppföra en byggnation alltid själva bör kontakta kommunen för att utröna om åtgärden kräver bygglov eller inte. Alla kommuner gör olika bedömningar av vad som är bygglovspliktigt och inte. Dessutom kan det i enskilda kommuner förekomma skillnader mellan olika detaljplaner. Lycka till med byggprojekten!

Kontakta oss

Medlemmar, förtroendevalda och anställda hos HSB kan kostnadsfritt kontakta HSBs juridiska rådgivning på telefonnummer 0771-472 472 för generell juridisk rådgivning.

HSBs jurister bistår gärna er bostadsrättsförening (både medlemsföreningar, föreningar som inte är medlemmar och övriga fastighetsägare) med specifik juridisk rådgivning eller företräder er som ombud, klicka här för kontaktuppgifter eller om ni vill veta mer.

Ämnen

Kontakter

Agnes Zetterblad

Agnes Zetterblad

Fastighetsjurist

HSB Riksförbund

HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.

HSB är Sveriges största bostadskooperation med:

ca 677 000 medlemmar
ca 4 100 bostadsrättsföreningar
ca 35 000 förtroendevalda
24 regionala HSB-föreningar

HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.

HSB Riksförbund
Box 8310
104 20 Stockholm
Sweden