Rapport: Omöjligt för unga att köpa bostad i stora delar av landet

Möjligheten för unga vuxna att köpa bostad har försämrats dramatiskt de senaste tre åren. Singelhushåll och ensamstående med barn nekas bolån i stora delar av Sverige. Det visar en rapport som Prognoscentret har tagit fram på uppdrag av HSB.

– Resultatet är oroväckande. Glappet mellan bostadsmarknadens insiders, de som har kunnat göra bostadskarriär och bor relativt billigt, och bostadsmarknadens outsiders, ofta unga som får hoppa mellan dyra otrygga boenden, har vuxit de senaste tre åren. Det är ett kraftigt underbetyg till regeringens insatser för att lösa bostadskrisen, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB.

Separerade med barn får allt svårare att köpa bostad

I rapporten ”Stängda dörrar” undersöks möjligheterna att köpa bostadsrätt i 20 större kommuner för tre typhushåll: en hemmaboende 23-åring, ett 27-årigt par och en ensamstående 30-åring med barn. Möjligheten att få banklån har förvärrats dramatiskt för två av typhushållen. För 23-åringen är det nu omöjligt att klara bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler i 12 av 20 större kommuner, jämfört med 6 kommuner 2015. Och den separerade 30-åringen med barn nekas lån i 8 av våra största kommuner, jämfört med 3 kommuner 2015. Det är bara för det 27-åriga paret som situationen inte har förvärrats.

– Nu ser vi vilka effekter en utebliven social bostadspolitik kombinerat med benhårda kreditkrav från regering och banker har fått. Stöd till bosparande och ändrat bolånetak i form av ett statligt startlån till unga för att underlätta deras inträde på bostadsmarknaden behövs snarast. De unga har inte råd med fler förlorade år i bostadspolitiken, säger Anders Lago.

Amorteringskrav och KALP-kalkyler försvårar

Rapporten ”Stängda dörrar” är en uppföljning på HSBs rapport ”Det var bättre förr – Ungas förutsättningar på bostadsköparmarknaden 2005–2015”. Den visade att möjligheterna att köpa en bostad hade minskat mellan 2005 och 2015. Sedan dess har situationen alltså förvärrats ytterligare. Det beror främst på bankernas hårda KALP-kalkyler, men också det andra amorteringskravet som infördes 2017.

Blancolånens storlek vid bostadsköp ökar dramatiskt

Resultatet visar också att 23-åringen tvingas ta lån utan säkerhet (blancolån) på över 100 000 kronor i 16 av 20 kommuner för att komma upp i insatsen på 15 procent. År 2005 behövde hon bara göra det i en kommun.

– Mycket tyder på att ökningen av blancolån de senaste åren till stor del beror på ungas svårigheter att finansiera sina bostadsköp. Det är såklart bekymmersamt eftersom det blir väldigt mycket dyrare och osäkrare att ta tvingas ta den här typen av lån, säger Anders Lago.

Fakta om de tre typhushållen

Anna 23 år
Anna bor hemma hos sina föräldrar. Hon arbetar och tjänar som snittindividen i hennes ålder. Anna vill köpa en etta på 30 kvadratmeter.

Johan och Sara 27 år
Johan arbetar och Sara studerar. De vill köpa en tvåa på 45 kvadratmeter. Johan har ett förhållandevis välbetalt jobb medan Sara tar studiemedel och jobbar extra. De har 60 000 kronor i sparat kapital.

Daniel 30 år med barn
Daniel är ensamstående med ett barn i femårsåldern. Han har sålt en bostadsrätt, en trea på 60 kvadratmeter, som han ägde med tidigare sambon. Han vill nu köpa en tvåa på 45 kvadratmeter. Han arbetar och tjänar som snittindividen i hans ålder. Förutom pengar från bostadsförsäljningen har han 40 000 kronor sparat.